petrasfeelingofautumn

Det är morgon och alldeles för tidigt för att jag ska orka egentligen, men har sjukgymnastik snart och då är det bara att stiga upp. Det känns som om allt jag gör är att gå till och ifån doktorer, sjukgymnaster, sova och skolan är det enda jag gör nuförtiden. Däremellan så mår jag oftast inte bra och det mesta är allmänt kasst. Visst de finns bättre dagar och det finns ljusa stunder men det försvinner imellan allt det mörka.

Min chef sa till mej att jag måste hitta gnistan igen, han menade nog på jobbet men det känns lite så, att jag måste hitta livsgnistan igen. Jag måste helt enkelt få må bra. Hur det nu ska gå till. Jag får lita på de som kan sånthär, trots de skrämmer livet ur mej. För jag vet snart inte vad mer jag kan göra..

Ia är arg på mej för jag aldrig bloggar längre. Så det här inlägget är till henne.

Hon är liten och söt och vi ska bada i vattenpölar i gula stövlar så vi inte blir påkörda av ubåtar och så ska vi hypnotisera pansarsköldpaddor och hoppa på alla onda människor och sen får våra sköldpaddor äta upp dem. Och sen ska hon få låna mina vantar så hon inte fryser.

Du är en mycket fin vän Ia-lilla. Jag är glad vi kom i samma klass så jag får ha en superhjälte som vän <3