att våga

jag har kommit fram till att jag i grund och botten är en väldigt osäker person. jag är ganska säker på mig själv. men när det gäller hur andra ser på mej blir det genast värre. jag vill alltid vara allting, jag vill vara den mest glada och positiva människa du hittar men ibland känns det som en mask för att dölja allting som finns under ytan, det som jag försöker dölja för andra. eftersom jag är rädd att åter igen bli sårad om jag väl berättar. jag är rädd att om folk får reda på vad som gömmer sig där under ytan så kommer de se mig på ett annat sätt.

jag vill inte låta det som har varit förstöra det som kommer i framtiden. jag vill så gärna få en ny chans att börja om allting igen. slutet -07 och början på -08 har vart det bästa i hela mitt liv. varje dag kan jag tänka tillbaka på något som gjort mig lycklig innan gick det flera månader imellan.

 
men ska man försöka förtränga det som varit eller ska man bearbeta det?

Kommentarer
Postat av: Martin

Jag tro att det bästa är att försöka bearbeta saker och ting så gott det går, men att vissa saker måste förträngas. Helt enkelt för att de är för hemska.

Har du läst min blogg om att vi är alla vandrare på livets väg? Försök att plocka upp stenarna, men behåll dina fjädrar

Lev väl!
/Martin

2008-02-03 @ 23:42:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0