Snövitt papper
Pappersark så vita som snön om vintern
Så genomskinliga
Men ändå så fulla av hopp om andra tider
Eftersom en bok utan ord
Är fri att fyllas med de älskvärda orden
Som är bättre än det vi har
Svarta pappersark tonade likt sot på rutan
Fulla av komplex
Byggda av tankarna på det som ingen förstår
Hur verkligheten är
Men nu blir mina tårar till bläck på papper
På det som inte finns
De faller och blir till beundransvärda ord
På snövita papper
De säger det är det vackraste de någonsin hört
För ingen ser skillnaden.
Kommentarer
Postat av: ia
kan du sluta vara sjukeller ! saknar digflicka !
och din dikt ärunderbar
Postat av: Martin
om du inte kan skriva, så är påvens hatt fullt normal! :) Krya på dig nu :)
Lev väl!
/Martin
Postat av: Anonym
jättefin dikt, Det är sånna som du som ger en komplex. :D
Trackback
